STRUKTURANT
    Verktyg för byggare
    Tillbaka till kunskapsbanken
    Bygg

    Digital egenkontroll i bygg – guide enligt PBL

    9 min läsning29 juni 2026

    Egenkontrollen är byggentreprenörens kvitto på att jobbet är utfört enligt kontrollplan, PBL och BBR. Här går vi igenom regelverket, vad en kontrollpunkt ska innehålla och hur du flyttar pappersblanketterna ut i mobilen där arbetet faktiskt sker.

    Vad är egenkontroll i bygg?

    Egenkontroll är den dokumenterade kontroll som entreprenören själv utför för att visa att arbetet uppfyller ställda krav i kontrollplanen, gällande lagstiftning och tekniska anvisningar. Den är obligatorisk för bygglovspliktiga och anmälningspliktiga åtgärder enligt Plan- och bygglagen (PBL).

    Vad säger PBL och BBR?

    I korthet:

    • PBL 10 kap. – Byggherren ska se till att åtgärden genomförs enligt kraven. Kontrollplanen är ett krav inför startbesked.
    • PBF (förordningen) – Detaljerar vad kontrollplanen ska innehålla: kontrollpunkter, kontrollmetod, vem som kontrollerar och mot vad.
    • BBR (Boverkets byggregler) – Tekniska egenskapskrav som kontrollerna ska verifiera (brand, energi, fukt, tillgänglighet m.m.).
    • Kontrollansvarig (KA) – Krävs vid de flesta lovpliktiga åtgärder och ska följa upp att egenkontrollen utförs.

    Vanligt misstag

    Att fylla i egenkontrollerna efteråt, på kontoret, dagen före slutbesked. Det håller inte vid en granskning – kontrollen ska göras och signeras när momentet är utfört.

    Vad ska en kontrollpunkt innehålla?

    1. Vad som kontrolleras

    Tydlig beskrivning av momentet, t.ex. "Tätskikt vått­rum enligt BBV" eller "Infästning av takstolar enligt konstruktionsritning K-21".

    2. Kontrollmetod och mot vad

    Hur kontrollen sker (visuellt, mätning, provning) och referens till ritning, AMA, BBR-avsnitt eller branschregel.

    3. Signatur, datum och bevis

    Vem som kontrollerat, när det skedde, resultatet och underlag i form av foto, mätvärde eller protokoll. Det är detta som blir kvittot mot kontrollansvarig och byggnadsnämnden.

    Pappersmall eller digital egenkontroll?

    Pappersblanketter fungerar – men de tappas bort, blir oläsliga och samlas ihop först vid slutbesked. Digital egenkontroll löser tre konkreta problem:

    • Var den utförs – i mobilen ute på arbetsplatsen, inte i pärmen på kontoret.
    • Spårbarhet – tidsstämpel, plats, signatur och foto kopplas automatiskt till kontrollpunkten.
    • Återanvändning – mallar för återkommande moment (våtrum, brandtätning, infästningar) byggs upp och återanvänds projekt efter projekt.

    Så bygger du upp egenkontrollen i ett projekt

    Utgå från kontrollplanen som lämnats in inför startbesked.

    Bryt ner varje kontrollpunkt i ett konkret moment som kan signeras i fält.

    Tilldela ansvarig – yrkesarbetare, lagbas eller UE – för varje punkt.

    Kräv foto eller mätvärde där det är relevant (tätskikt, infästningar, isolertjocklek).

    Stäm av status löpande med kontrollansvarig – inte först vid slutsamråd.

    Vad granskaren tittar efter

    • Att alla kontrollpunkter i kontrollplanen är besvarade.
    • Att signatur och datum stämmer med när momentet faktiskt utfördes.
    • Att avvikelser är dokumenterade med åtgärd och ny kontroll.
    • Att underlag (foton, protokoll, intyg) är kopplade till rätt punkt.

    Egenkontroll i Strukturant

    I Strukturant skapar du kontrollplanen i projektet, bryter ner punkterna i digitala egenkontroller och signerar dem i fält med foto och tidsstämpel. Mallar för återkommande moment återanvänds projekt efter projekt, och kontrollansvarig får löpande översikt – inte en pärm vid slutbesked.

    Se hur egenkontrollen fungerar